Det vi gör nu går alltså i stort sett ut på att tala om drömmar, med människorna som drömmer dem, och sedan låta dem tala sinsemellan.. om drömmar ännu också.
Själv skulle jag inte passa med i gruppen eftersom jag sällan kommer ihåg vad jag drömt, förutom två mardrömmar som jag drömde som barn, de var så sjuka att jag har lyckats pränta in dem i min skalle. Men så här en morgon så drömde jag medan min väckning ringde och jag kommer ihåg vad jag drömde! Och kan bara säga att det var helt jävla tufft att åka öppen hiss diagonalt uppåt. Mera sidlänges-hissar, tack!
Var just och lyssnade på pojkarna spela lite musik och då kom jag att tänka på vad jag inte vill drömma om - mänsklighetens ondska. De spelade den här låten som sist:
.. och jag gråter lite på insidan varje gång jag hör den. Sorgligt.